Sen bibelskolan har jag haft svårt att ta tiden till Gud. Det har varit svårt för mig att söka hans ansikte. Det är som om något alltid kommit i vägen och när jag har haft tiden till det så är det som om något hindrar mig från att be. Likt ett berg som jag måste ta mig över. 
Idag hade jag en ledig dag och som så många gånger förut tog jag en promenad. Efter en stund kom jag till en ö där jag fann en tillflyktsplats, bort från staden, människorna och speciellt den kyliga vinden. Där satt jag omringad av träd och blickade ut över viken och från ingenstans kom orden "hide and seek" till mig. Först tänkte jag att det är som leken "kurragömma", att jag gömmer mig och folk ska leta efer mig. Men jag insåg tillslut att orden hade en så mycket djupare betydelse än vad jag först förstått. 
 
Hide and seek. 
 
Det var precis det jag gjorde - jag gömde mig och jag sökte. Jag gömde mig från omvärlden och sökte Gud. 
 
I Matteusevangeliet 14:23 och Lukasevangeliet 5:16 kan vi läsa om hur Jesus drar sig undan för att söka Gud och be. Han drar sig undan från lärljungarna och omvärlden för att ensam söka Gud. Även Jesus, som hade en ännu närmre relation med Gud än vi någonsin haft, behövde gå undan och be. 
I bergspredikan (Matteusevangeliet 6:6) kan vi läsa om hur Jesus säger; Nej, när du ber, gå in i din kammare och stäng din dörr och ber till din Fader (Gud) i det fördolda. Då skall din Fader, som ser i det fördolda, belöna dig. Jag tror att vi alla har behovet av ensam tid med Gud. En stund i vardagen där vi söker Gud och spenderar tid med honom.  Kammaren som Jesus talar om tror jag inte behöver vara mitt eller ditt rum utan kan vara ens kök, vardagsrum, bussen/bilen, trädgården eller promenaden. Den plats eller det sättet som vi har lättast att söka Gud och känna att han är nära. Jesus gjorde berget och ängen till sin kammare och Petrus gjorde taket till sin kammare (Apostlagärningarna 10:9). Jag gör naturen, promenaden till jobbet eller mitt rum till min kammare. Jag älskar att vara i naturen, Guds skapelse, för det är där som han känns närmast för mig och där jag har lättast att släppa omvärlden. Jag tror verkligen detta behovet finns i oss alla, för oavett hur våra liv ser ut så finns det ett tomrum i oss som bara Jesus kan fylla. När vi spenderar tid med honom så får vi ge allt till honom. Alla våra känslor, tankar, problem och glädjeämnen. Vi får komma till honom precis som vi är. Inga fasader, inga murar. Ingen skam. Han möter oss där vi är.  I Jeremia 29:12-13 säger Herren; Ni skall kalla på mig och komma och be till mig, och jag skall höra er. Ni skall söka mig, och ni skall finna mig om ni söker mig av hela ert hjärta.  Gud vill att vi ska söka honom, att spendera tid med honom, och när vi söker honom låter han sig finnas. Gud möter oss! Han vill ha vårt hjärta.  En vän till mig sa en gång i sin predikan att om vi har några krav eller måsten i våra liv så ska vi släppa det. Jesus vill bara ha vårt hjärta. 
När vi går undan och söker Gud så ser han våra hjärtan, han ser alla våra tankar, känslor och ord. Han vet redan allt. Och det kan vara skrämmande, att vi inte kan gömma något från honom men han är verkligen ingen som dömer. Jesus säger själv i Johannesevangeliet 8:11 att han inte dömer dig. Att våga vara sann mot Gud kan innebära att våga vara sann mot sig själv. Och Gud möter oss i det. Han ger oss vägledning, ljus och perspektiv över situationer och problem, frid, nåd, styrka och kärlek. Han förser oss  med det han vet att vi behöver. Ibland kankse vi inte upplever något särskilt eller inte förstår det vi får till oss. Men han är alltid där och lyssnar och förser. Hans närvaro och kärlek är det som fyller det tomrum vi har i våra hjärtan. När vi gömmer oss och söker Gud så blir vi funna. Han söker oss tillbaka och finner oss där vi är. Go hide and seek and be found
 Vi har alla vårt livspussel som vi försöker hålla ihop och vardagen kan ibland bli så fullproppad så vi undrar om vi ens kommer hinna äta lunch idag men mitt i allt detta är Gud med oss varje steg vi tar och han söker oss ständigt. Vårt andliga välmående behöver också få tid för att fylla på batterierna. Vi behöver skapa rum i vardagen för att gå hide and seek. Att kunna spendera tid med Gud där vi bara får släppa allt, ge honom kontrollen och få vara barn som vilar i hans famn. Att för en stund släppa omvärlden och tala med honom som är evig.  Jag kämpar med det. Även om jag spenderar tid i kyrkan varje vecka så är det den där specifika stunden med Gud ensam som ger mig det jag behöver, andligt. Och varje gång jag tar mig tiden så möter Gud mig där. Jag och du är inte ensamma i att go Hide and seek. Jesus, Petrus, Paulus, Abraham och David och många, många fler gick Hide and seek i vardagen. Och varje gång de gick Hide and seek så blev dom funna. 
 
Så go hide and seek and be found. 
Hide and seek, Matteusevangeliet, apostlagärningarna, bön, lukasevangeliet, tid med Gud,
Vem trodde vår predikan, för vem var Herrens arm uppenbarad?
Som en späd planta sköt han upp inför honom,
som ett rotskott ur torr jord.
Han hade varken skönhet eller majestät.
När vi såg honom var hans utseende inte tilldragande.
Han var föraktad och övergiven av människor,
en smärtornas man och förtrogen med lidande,
lik en som man skyler ansiktet för,
så föraktad att vi räknade honom för intet.
Men det var våra sjukdomar han bar,
våra smärtor tog han på sig,
medan vi höll honom för att vara hemsökt,
slagen av Gud och pinad.
Han var genomborrad för våra överträdelsers skull,
slagen för våra missgärningars skull.
Straffet var lagt på honom för att vi skulle få frid,
och genom hans sår är vi helade.
Vi gick alla vilse som får,
var och en gick sin egen väg,
men all vår skuld lade Herren på honom.
Han blev misshandlad, men han ödmjukade sig
och öppnade inte sin mun.
Lik ett lamm som förs bort till att slaktas,
lik ett får som är tyst inför dem som klipper det,
så öppnade han inte sin mun.
Genom våld och dom blev han borttagen.
Vem i hans släkte besinnar
att när han rycktes bort från de levandes land,
blev han plågad på grund av mitt folks överträdelse?
Bland de ogudaktiga fick han sin grav,
men hos en rik var han i sin död,
ty han hade ingen orätt gjort,
och svek fanns inte i hans mun.
Det var Herrens vilja att slå honom och låta honom lida.
När du gör hans liv till ett skuldoffer,
får han se avkomlingar och leva länge,
och Herrens vilja skall ha framgång genom honom.
Genom den vedermöda hans själ har utstått
får han se och bli tillfreds.
Genom sin kunskap förklarar min rättfärdige tjänare de många rättfärdiga,
och deras skulder är det han som bär.
Därför skall jag ge honom de många som hans del,
och de starka skall han få som byte,
eftersom han utgav sitt liv i döden
och blev räknad bland förbrytare,
han som bar de mångas synd
och trädde in i överträdarnas ställe.
- Jesaja 43 
 
 Ty så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att den som tror på honom inte skall gå förlorad utan ha evigt liv. Inte sände Gud sin Son till världen för att döma världen utan för att världen skulle bli frälst genom honom.
- Johannesevangeliet 3:16-17
 
 
He is Jesus, Jesaja, Jesus Kristus, Johannesevangeliet, North Point,
Jesus är så fantastisk! 
 
Just nu brottas jag ganska mycket med min arbetssituation som inte är den bästa och för tillfället vet jag inte om jag ska gå höger eller vänster eller hur jag ska göra. Det har varit mycket tankar och imorse kände jag mig frustrerad och nedstämd över hela situationen och jag vände mig till Jesus och frågade, likt 1000 gånger förut, vad ska jag göra? Jag orkar inte mer. 
 
Jag tänkte att jag skulle läsa Bibeln och vände mig om för att ta upp den från golvet när jag fick syn på min andaktsbok. Jag insåg att jag inte hade läst dagens andakt så jag plockade till mig den istället och letade upp rätt datum. Samtidigt så tänkte jag för mig själv att ifall det står något i boken som passar in i min situation så är det en tillfällighet. 
 
 
Denna text fångade mig och jag kände hur sann den är och hur väl den passar in i min arbetssituation. Och jag tror inte det är en tillfällighet att jag kände att jag skulle läsa min andaktsbok istället för min Bibeln. Jag kände hur Jesus talade till mig genom den här texten. Jag kände hur han uppmuntrade mig till att sluta oroa mig, att lägga allt i hans händer och bara leva i den här dagen. Bara förtrösta på honom. 
 
Jesus säger i Matteusevangeliet 6:34 - "Gör er alltså inte bekymmer för morgondagen. Den skall själv bära sitt bekymmer. Var dag har nog av sin egen plåga." 
 Jag vet hur lätt det är att oroa sig för något. Att varje dag ha något som gör en orolig och som man bekymmrar sig över. Men det är precis det Jesus säger till oss att inte göra. Han vill inte att vi ska gå varje dag och oroa oss. Jesus är redan i morgondagen. Vi behöver verkligen inte oroa oss för något. Men även om vi lägger något i hans händer så kan det vara svårt att sluta oroa sig ändå. Och det är därför Jesus fortsätter påminna oss om att vi inte behöver göra det. Han verkar i allt och när vi lägger något i hans händer så samverkar allt till det bästa. 
 
"Därför säger jag er: Gör er inte bekymmer för ert liv, vad ni skall äta eller dricka, inte heller för er kropp, vad ni skall klä er med. Är inte livet mer än maten och kroppen mer än kläderna? Se på himlens fåglar. De sår inte, de skördar inte och samlar inte i lador, och ändå föder er himmelske Fader dem. Är inte ni värda mycket mer än de? Vem av er kan med sitt bekymmer lägga en enda aln till sin livslängd? Och varför gör ni er bekymmer för kläder? Se på ängens liljor, hur de växer. De arbetar inte och spinner inte. Men jag säger er att inte ens Salomo i all sin prakt var klädd som en av dem. Om nu Gud ger sådana kläder åt gräset, som idag står på ängen och i morgon kastas i ugnen, hur mycket mer skall han då inte klä er? Så lite tro ni har! Gör er därför inga bekymmer och fråga inte: Vad skall vi äta? Vad skall vi dricka? eller: Vad skall vi klä oss med? Efter allt detta söker hedningarna, men er himmelske Fader vet att ni behöver allt detta. Nej, sök först Guds rike och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det andra också. Gör er alltså inte bekymmer för morgondagen. Den skall själv bära sitt bekymmer. Var dag har nog av sin egen plåga." - Matteusevangeliet 6:25-34. 
 
Tack Jesus. För mig är det en daglig överlåtelse att förtrösta på Jesus, lägga allt i hans händer och sluta oroa mig. Men hans kärlek är för alltid evig och hans finns alltid där för mig. Och precis som för mig finns han där för er. 
 
Jesus påminde mig och han vill påminna er också. 
 
Var inte rädd för morgondagen - han som Är är redan där. 
Matteusevangeliet, framtiden, oro,