Sen bibelskolan har jag haft svårt att ta tiden till Gud. Det har varit svårt för mig att söka hans ansikte. Det är som om något alltid kommit i vägen och när jag har haft tiden till det så är det som om något hindrar mig från att be. Likt ett berg som jag måste ta mig över. 
Idag hade jag en ledig dag och som så många gånger förut tog jag en promenad. Efter en stund kom jag till en ö där jag fann en tillflyktsplats, bort från staden, människorna och speciellt den kyliga vinden. Där satt jag omringad av träd och blickade ut över viken och från ingenstans kom orden "hide and seek" till mig. Först tänkte jag att det är som leken "kurragömma", att jag gömmer mig och folk ska leta efer mig. Men jag insåg tillslut att orden hade en så mycket djupare betydelse än vad jag först förstått. 
 
Hide and seek. 
 
Det var precis det jag gjorde - jag gömde mig och jag sökte. Jag gömde mig från omvärlden och sökte Gud. 
 
I Matteusevangeliet 14:23 och Lukasevangeliet 5:16 kan vi läsa om hur Jesus drar sig undan för att söka Gud och be. Han drar sig undan från lärljungarna och omvärlden för att ensam söka Gud. Även Jesus, som hade en ännu närmre relation med Gud än vi någonsin haft, behövde gå undan och be. 
I bergspredikan (Matteusevangeliet 6:6) kan vi läsa om hur Jesus säger; Nej, när du ber, gå in i din kammare och stäng din dörr och ber till din Fader (Gud) i det fördolda. Då skall din Fader, som ser i det fördolda, belöna dig. Jag tror att vi alla har behovet av ensam tid med Gud. En stund i vardagen där vi söker Gud och spenderar tid med honom.  Kammaren som Jesus talar om tror jag inte behöver vara mitt eller ditt rum utan kan vara ens kök, vardagsrum, bussen/bilen, trädgården eller promenaden. Den plats eller det sättet som vi har lättast att söka Gud och känna att han är nära. Jesus gjorde berget och ängen till sin kammare och Petrus gjorde taket till sin kammare (Apostlagärningarna 10:9). Jag gör naturen, promenaden till jobbet eller mitt rum till min kammare. Jag älskar att vara i naturen, Guds skapelse, för det är där som han känns närmast för mig och där jag har lättast att släppa omvärlden. Jag tror verkligen detta behovet finns i oss alla, för oavett hur våra liv ser ut så finns det ett tomrum i oss som bara Jesus kan fylla. När vi spenderar tid med honom så får vi ge allt till honom. Alla våra känslor, tankar, problem och glädjeämnen. Vi får komma till honom precis som vi är. Inga fasader, inga murar. Ingen skam. Han möter oss där vi är.  I Jeremia 29:12-13 säger Herren; Ni skall kalla på mig och komma och be till mig, och jag skall höra er. Ni skall söka mig, och ni skall finna mig om ni söker mig av hela ert hjärta.  Gud vill att vi ska söka honom, att spendera tid med honom, och när vi söker honom låter han sig finnas. Gud möter oss! Han vill ha vårt hjärta.  En vän till mig sa en gång i sin predikan att om vi har några krav eller måsten i våra liv så ska vi släppa det. Jesus vill bara ha vårt hjärta. 
När vi går undan och söker Gud så ser han våra hjärtan, han ser alla våra tankar, känslor och ord. Han vet redan allt. Och det kan vara skrämmande, att vi inte kan gömma något från honom men han är verkligen ingen som dömer. Jesus säger själv i Johannesevangeliet 8:11 att han inte dömer dig. Att våga vara sann mot Gud kan innebära att våga vara sann mot sig själv. Och Gud möter oss i det. Han ger oss vägledning, ljus och perspektiv över situationer och problem, frid, nåd, styrka och kärlek. Han förser oss  med det han vet att vi behöver. Ibland kankse vi inte upplever något särskilt eller inte förstår det vi får till oss. Men han är alltid där och lyssnar och förser. Hans närvaro och kärlek är det som fyller det tomrum vi har i våra hjärtan. När vi gömmer oss och söker Gud så blir vi funna. Han söker oss tillbaka och finner oss där vi är. Go hide and seek and be found
 Vi har alla vårt livspussel som vi försöker hålla ihop och vardagen kan ibland bli så fullproppad så vi undrar om vi ens kommer hinna äta lunch idag men mitt i allt detta är Gud med oss varje steg vi tar och han söker oss ständigt. Vårt andliga välmående behöver också få tid för att fylla på batterierna. Vi behöver skapa rum i vardagen för att gå hide and seek. Att kunna spendera tid med Gud där vi bara får släppa allt, ge honom kontrollen och få vara barn som vilar i hans famn. Att för en stund släppa omvärlden och tala med honom som är evig.  Jag kämpar med det. Även om jag spenderar tid i kyrkan varje vecka så är det den där specifika stunden med Gud ensam som ger mig det jag behöver, andligt. Och varje gång jag tar mig tiden så möter Gud mig där. Jag och du är inte ensamma i att go Hide and seek. Jesus, Petrus, Paulus, Abraham och David och många, många fler gick Hide and seek i vardagen. Och varje gång de gick Hide and seek så blev dom funna. 
 
Så go hide and seek and be found. 
Hide and seek, Matteusevangeliet, apostlagärningarna, bön, lukasevangeliet, tid med Gud,
Något som alltid kommer vara för stort för mig att förstå är Guds trofasthet. Så länge har jag förundrats om och om igen av hans trofasthet, hur den alltid är ny, hur obeskrivligt stor den är och hur den alltid finns där. Sällan går det en enda dag utan att jag förundras av eller tackar Gud för hans trofasthet. Under dessa tre år som har gått så har det varit flera tillfällen där Gud visat mig sin trofasthet och senaste gången jag fick uppleva den var under dessa veckorna som har gått.
 
När jag gav mitt liv till Jesus och valde att följa Guds vilja för mitt liv så visste jag att det skulle bli ett fantastiskt, underbart och obeskrivligt äventyr men jag visste också att det skulle innebära prövningar och tuffa stunder. Nu har jag bott i Norrtälje i 8 månader och 3 dagar och idag kan jag säga att jag är lycklig, jag trivs här, men om jag fick frågan för några veckor sedan så skulle jag säga helt tvärtom. Vid jul var jag hemma i Småland i en vecka och det var otroligt skönt att få träffa familjen, släkten, vänner och bästa vännen så när jag skulle åka hem till Norrtälje igen så ville jag inte åka. Jag insåg under den veckan hur långt jag har till halva min familj, min bästa vän och mina vänner, och jag insåg att jag inte trivdes i Norrtälje. När jag kom hem igen hade jag väldigt svårt att komma in i rutiner igen, jag började jobba direkt men det var inte samma sak längre, kyrkans verksamhet låg lite nere då ungdomarna hade jullov, mina vänner levde sina liv och det var ingen som hörde av sig (och nu i efterhand så vet jag att jag inte heller hörde av mig..) och jag skulle börja ett nytt jobb. Jag gick in i en bubbla av ensamhet och mådde inte alls bra. Tillslut kom jag till en punkt där jag bara kände att nu vill inte jag mer. Jag vill flytta. Så varje dag var jag redo att packa mina lådor, redo att lämna Norrtälje. I samma veva fick jag erbjudande om att flytta tillbaka till Småland, flytta in hos några vänner och jag tänkte direkt att det är perfekt, jag flyttar dit.
 
I mitt huvudet var det perfekt, det var lösningen jag behövde och letade efter, men inom mig tog det emot och jag började söka Gud. Jag började be över det, tala med honom om det med hoppet i att han skulle säga att det är okej att jag flyttar men som många gånger förut hade han andra planer. En morgon tog jag med mig bibeln till frukosten och skulle läsa men då jag inte visste vad jag ville läsa så frågade jag Gud. Jeremia 31:3. Bibelversen kom till mig och det är en vers jag känner till av hjärtat men ändå slog jag upp Jeremia 31:3 och började läsa - "Fjärran ifrån uppenbarade sig Herren för mig; "Med evig kärlek har jag älskat dig, därför låter jag min nåd förbliva över dig. Än en gång skall jag upprätta dig, så att du blir upprättad, du jungfru Israel. Än en gång skall du ta upp din tamburin och dra ut i dans bland dem som är glada".. Jag läste Jeremia 31:3-30 men det var just verserna 3-4 som fastnade i mitt hjärta. Gud påminde mig att han kallat mig till Norrtälje för en andledning, han för mig ut på nya vägar och att han är med mig samtidigt som han såg de känslor och tankar jag hade kring hela situation. Gud gick in i min bubbla av ensamhet och fyllde den med sin närvaro och sade att Med evig kärlek har jag älskat dig, därför låter jag min nåd förbliva över dig. Än en gång skall jag upprätta dig, så att du blir upprättad, du jungfru Israel. Än en gång skall du ta upp din tamburin och dra ut i dans bland dem som är glada. Han lade vissheten i mitt hjärta om att jag ska dansa igen, jag ska bli lycklig igen och att han kommer spräcka min bubbla. 
 
Dessa verserna stannade kvar hos mig och nu har det gått några veckor sedan dess och någonstans under dessa veckorna spräckte Gud min bubbla. Nu jobbar jag på ett nytt jobb där jag stormtrivs och mina kollegor är så underbart, fantastiskt härliga, jag har hittat tillbaka till kyrkan och mina vänner där, jag har fått nya vänner och fått kontakt med gamla vänner och jag kan verkligen säga igen att jag är lycklig. Detta är för mig ett stort bevis på Guds enorma trofasthet. Att när jag väljer att följa Guds vilja för mitt liv så gör inte jag det ensam utan Jesus är med mig varje steg på vägen, han lämnar aldrig min sida, och visst det är inte alltid guld och gröna skogar men trofastheten segrar för Jesus är den klippan som alltid står fast. Oavsett var jag är på min vandring och hur mina känslor och tankar än går så kan jag alltid luta mig mot Jesus, han rubbas aldrig, utan när det blir för tufft så tar han över. Jag får falla in i Jesu armar och bara bli omsluten. För några veckor sedan var jag beredd att packa mina lådor och lämna Norrtälje men mitt i allt mötte Gud mig och ännu en gång segrade hans trofasthet och än en gång står jag i förundran av hans trofasthet samtidigt som jag omsluts av hans kärlek. 
 
Lovsången Din Trofasthet av Josefina Gniste har kommit att bli en mina favorit lovsånger, den är så vacker och så sann -->
Guds plan, Jeremia 31:3, Josefina Gniste, Lovsång, Trofasthet,
 
 
I våras åkte min bibelskoleklass till Omberg som är ett naturreservat vid Vättern. Vi vandrade runt på berget och kom bland annat till platsen som visas på bilden. Från den utkiksplatsen hade vi panoramautsikt och det var flera, flera mils utsikt över landskapet nedanför. Vädret var på vår sida så det var, förutom slöjmoln, helt molnfritt och strålande sol vilket gjorde att vi såg världen sträcka ut sig hela vägen till horisonten. Utsikten var helt otrolig och behövs upplevas för att man verkligen ska förstå dess skönhet. Och på denna platsen fick vi tillbe och ära Pappa Gud. Vi fick sitta mitt ute i hans skapelse och få ännu mer insikt i Guds storhet och skönhet. Och det var så vackert för jag såg mil efter mil efter mil sträcka ut sig framför oss och trots det så visste jag att det fortfarande är en hel värld som finns där ute och som jag inte har fått upptäcka. Skapelsen är så kolossalt stor! Och med den insikten och med utsikten framför mig kunde jag ändå säga att det inte finns en enda plats där Gud inte är. Jag förstår verkligen David när han i psalm 139:7-10 skriver; "Vart skall jag gå fr din Ande, vart skall jag fly för ditt ansikte? Om jag far upp till himlen, är du där, bäddar jag åt mig i dödsriket, är du där. Tar jag morgonrodnadens vingar, gör jag mig en boning ytterst i havet skall också där din hand leda mig och din högra hand fatta mig."
Gud finns verkligen överallt här på jorden. Det finns ett uttryck som ibland kan användas - "Godforsaken place" och det kan ibland menas med att på den här platsen kan inte Gud finnas för här är det bara ondska, olycka och misär. Men jag tänker att Gud finns där med. Gud finns på de mest öde platserna, alla krigszoner, fattiga områden. Han finns bland de sjuka, de skadade, de sårade, han finns överallt. Han finns bara inte i de platser som flödar av honung och mjölk, där allt är väl i rikedom, materialism, hälsa osv. Gud finns i varje liten vrå av den här världen. Vart vi än vänder oss, vart vi än reser så finns Gud där. Hans Ande fyller hela jorden och skapelsen är fylld av hans härlighet. Och detta fick jag verkligen erfara där jag satt på Omberg och lovsjöng tillsammans med min klass. Det är en känsla som inte går att förklara.
 
Och den ene ropade till den andre: Helig, helig, helig är Herren Sebaot, hela jorden är full av hans härlighet.
- Jesaja 6:3
 
Ända från världens skapelse ses och uppfattas hans osynliga egenskaper, hans eviga makt och gudomliga natur genom de verk som han har skapat.
- Romarbrevet 1:20 
Gud finns överallt, Jesaja, romarbrevet, skapelsen, vittnesbörd,