Idag har jag varit trött. Inget annat än trött. Jag har haft en toppen vecka som bland annat har involverat en tripp till växjö, bakning hos mormor, två träffar med två personer som jag inte träffat på väldigt länge och en väldigt mysig dag tillsammans med min vän S. Men det var inte fören jag vaknade idag som jag insåg hur trött jag blivit av den här veckan. När man har fullt upp och har kul så tänker man oftast inte på att kroppen kan ta stryk. Eller i allafall bli trött. Tills kroppen säger ifrån. Som den gjorde idag. Jag har inte haft någon ork till att göra något och varje gång jag rest mig upp så har jag blivit yr. Jag försökte pigga upp kroppen liten genom att gå och hämta min cykel hos S efter igårkväll men jag blev bara ännu tröttare och sen när jag rastade Jessi i backen några timmar senare så fick jag huvudvärk. Så idag har jag typ bara legat i sängen och vilat. Jag ville blogga men mitt huvud ville inte fungera... inte ens till att läsa en bok. Så jag är ledsen för att det inte blev någon bloggning idag. 
 
Men det är ju så att ibland, vissa dagar, så är man inte mer än människa. Jag trodde att jag hade all energi i världen och jag hade en To-do-list för idag. Grejer jag skulle göra, få undan. Men kroppen sa ifrån och jag var tvungen att ge vika. Ibland har man sådana dagar och jag vet att det är okej. Lite trist för er kanske men jag kommer tillbaka med min uppdatering. Imon. Nu behöver jag bara fokusera på att få bort ångesten som kryper sig närmre. Det tär en del på mig att inte ha något jobb. att vara arbetslös. Så när jag är trött, då kommer ångesten.. 
 
Men jag ville bara logga in och säga hur det ligger till idag. För ibland behöver man vara ärlig och visa att det inte alltid är sol och blå himmel, utan att regnet kommer lite då och då. Men precis som solen så ger även regnet liv.