Låt inget oanständigt tal komma över era läppar, tala bara det som är gott och blir till välsignelse där sådan behövs, så att det blir till glädje för dem som hör på.” - Efesierbrevet 4:29

Varje dag har vi något som kallas för Gemensam Andakt, med andra ord GA, som två av eleverna får hålla i. Då kan man läsa ett bibelord, ge sitt vittnesbörd, hålla i lovsång eller något annat, det är rätt öppet. På en av dessa GA fick vi i uppgift att ta lappar som var formade som hjärtan, sätta en på vår rygg och sedan gå runt och skriva på vandras lappar. Man såg inte vad andra skrev då den satt på ryggen utan man såg först efteråt vad som står på lappen, utan att veta vem som skrivit vad. Man kunde skriva snäll, omtänksam, vacker, söt, ödmjuk, stark, förebild osv. Alla möjliga ord som bygger upp personen. För det är just vad ord ska göra – bygga upp en person och vara till välsignelse för den personen.

I det samhälle som vi lever i idag så är det snarare tvärtom. 60 000 ungdomar och barn mobbas varje dag i skolan. Det kan vara genom ord eller fysik. Men det kan sträcka sig ännu längre. Vi har ju datorer, paddor och mobiler. Både i skolan och i hemmet är människor utsatta för mobbing. Och det sker genom ord. Det är ord som mobbaren använder för att bryta ner en person, få den att må dåligt vänner, bli ledsen, känns sig värdelös osv. Ord som ska bygga upp bryter istället ner.

Ord har en sådan otrolig makt. Det är ett vapen som varje människa har tillgång till och som ingen kan ta ifrån en. Det är så många som använder orden fel. Ord ska bygga upp människor inte bryta ner. Ord ska stå på hjärtformade-lappar som utstrålar kärlek, inte skrikas ut i korridoren eller läsas på en mobil. Ord ska vara små post-it-lappar med vänliga hälsningar och inte elaka ord på Facebook. Ord ska användas på rätt sätt. Skriva ”omtänksam” istället för ”dum i huvudet”, ”vacker” istället för ”ful”. Bygga upp istället för att bryta ner.

Gud vill att vi ska tala ord som är goda och bli till välsignelse och glädje för andra. Han vill inte att vi ska tala ont om någon. Nej, tvärtom, Han vill att vi ska tala kärlek till varandra, bygga upp varandra. Sprida det goda, Hans kärlek. Så låt varje ord du talar vara gott och till välsignelse och glädje för andra. Skriv uppbyggande ord, som kommer från ditt hjärta, på en hjärtformad lapp och ge till en vän. 

efesierbrevet, hjärta, ord,

Long time no seen! Över tre månader sen jag skrev sist. Känns inte alls som så länge men samtidigt gör det det. Men de två senaste månaderna har varit väldigt röriga men på ett bra sätt.

Som rubriken lyder så går jag just nu bibelskola. Jag skulle ha gått på Mullsjö Folkhögskola egentligen men det var så många som hoppade av Bibellinjen så de valde att inte starta upp den linjen i höst. Så helt plötsligt står jag utan bibelskola och jag hade två val att göra – antingen att ta en heltidstjänst på mitt jobb eller att ringa runt till andra bibelskolor och se ifall de har någon plats över. Efter frågan på Facebook blev jag tipsad om Bibelskola Livskraft som drivs av Team Med Uppdrag och genom Liljeholmens Folkhögskola. Jag mejlade och efter lite pappersarbete så blev jag antagen till höstens klass. Så nu sitter jag här.

Jag började den 30 augusti och har nu varit här i drygt en månad och det känns helt fantastiskt underbart! Gud tog situationen i sina händer och vände den till något väldigt bra. Jag känner att här är vart jag ska vara och det märks. På bara dessa fem veckor har Gud börjat jobba med mig. Jag är som en lerkruka som Han bryter ner och formar om. Det är vad det här året kommer handla om. Att jag får lägga mitt liv i Hans händer och spendera ett helt år med Gud utan något i världen som stör. Jag kan ha fullt fokus på Honom och Han kan verka i mig. Att få åtminstone försöka släcka lite av den hunger som finns i min själ efter mer kunskap om både Gud, Jesus, Den Helige Ande och Guds ord. Att lära känna Gud mer och Hans ord. Att upptäcka vem jag är i Jesus. Vem jag verkligen är skapad till att vara. Se mig själv genom Guds ögon. Att låta mig formas av Honom som har skapat mig.

Och det kommer vara underbart men det kommer också göra ont. Den här veckan har varit väldig smärtsamt. Men så kan Gud verka. Det är inte alltid blå himmel och solsken med Gud. Ibland gör det ont. Men det blir alltid till det bättre. Gud tar något brustet av mig och gör det till något vackert. Han förvandlar en brännässla som finns inom mig till den vackraste av blommor. Det gör ont ibland men Gud lämnar mig aldrig. Han är med mig genom hela processen och Han vet precis hur mycket jag klarar. Gud ser precis hur mycket jag orkar. Jag har så sjukt mycket inombords som inte är okej. Jag är brusten. Jag är inte hel. Jag är inte okej. Men det är där som Gud stiger in. Bit för bit.

Den här veckan gav Han mig en pusselbit. En pusselbit som jag inte visste att jag behövde, som jag inte ens visste att jag hade. I mitt virrevarr av frågor och känslor så visste Gud precis vad jag behövde och Han gav mig den pusselbiten. Och det som är det bästa med Gud är att han gav mig den pusselbiten och uppenbarade något för mig så att jag skulle förstå och nu kan jag bara ge tillbaka den pusselbiten till Honom. Jag behöver inte lägga den i pusslet själv utan jag kan ge den till Gud och låta Honom lägga pusslet. Jag väljer att ge allt till Jesus.

Hursomhelst, jag går bibelskola! Och det är helt awesome! Vi är en klass på 42 pers som är underbar allihopa. Alla kommer hit för en orsak och alla brottas med något och strävar efter något och vill lära känna Gud och det är bara en så härlig gemenskap. Jag är otroligt glad för att Gud ledde mig hit och jag är så förväntansfull för vad Han har för resten av det här året. Så jag kommer skriva här om vad som händer det här året. Det blir kanske lite mycket ibland och lite mindre från tid till tid men jag kommer skriva här iallafall. Så ni får följa med på min resa helt enkelt!  

 
Livskraft,